ÄTSTÖRT en antologi om ätstörningar, fett, mat och makt.

ÄTSTÖRT
Intervju med Maria Ahlsdotter
Du är en av redaktörerna till Ätstört. En antologi om ätstörningar, fett, mat och makt som ETC ger ut i september i år. Vad var bakgrunden till initiativet? Varför behövs en antologi om ätstörningar och fett?

- Det var ju du själv Mika som tog initiativ till projektet. Jag minns att jag tände till på en gång – insåg genast att detta projekt var något som jag längtat efter, men aldrig formulerat behovet av själv. Jag tror såhär i efterhand att jag inte heller insåg riktigt vad projektet skulle leda till. Att så många skulle känna sig berörda och vilja bidra till projektet på många olika sätt. Jag tänker nu i efterhand att det väl handlar om att det finns ett vakuum i det offentliga samtalet kring ätstörningar, men även i det egna privata. Det kändes som att många som engagerade sig var ovana att vidröra ämnet annat är i en viss position, som patient till exempel. Så var det även för mig. Men på något sätt blev det som att de där första trevande samtalen snabbt ökade till en ström av idéer, tankar och framför allt vilja att lyfta de här frågorna.

Ditt eget bidrag är ett samtal med en feministisk rörelse. Du använder egna erfarenheter för att belysa vad du saknar i samtida feministisk kamp och idé. Bland annat tar du upp hur ditt feminist-blivande innebar en fantastisk känsla av befrielse – hur du berikats på olika sätt och känt ett ökat handlingsutrymme på många områden. Just kampen kring kropp och ätande var dock ett område där både teoretiska och praktiska befrielseprojekt i princip lyst med sin frånvaro. Hur förstår du detta?

- Jag vet inte riktigt, kanske kan det inte helt förstås. Det är verkligen så att inget i mitt liv påverkat mig så in i grunden som min feministiska tillblivelse. Den har förändrat mig så in i grunden och är verkligen med mig i allt jag gör – professionellt som privat. Men när det gäller just maten har den faktiskt aldrig givit mig mer än ett vagt malande dåligt samvete. Jag gissar att det beror på att ganska få av de större feministiska tänkarna tagit sig an mat-frågan på allvar. Utseende och kroppskontroll, javisst. Men maten har varit sekundär. Kanske gjorde det att jag omedvetet redan tidigt uppfattade maten som en icke-fråga inom feminismen. Som lite ovärdigt att ägna de stora tankarna, och som något som inte behövde befrias eftersom det i grunden inte (borde) utgöra ett problem. Men jag tycker fortfarande att det är märkligt att tystnaden finns där.

Hur ser den feministiska kunskapen kring fett och ätstörningar ut?

- Svårt att riktigt svara på tycker jag. Enskilda besitter ju enorm kunskap, kanske ofta utifrån egna erfarenheter av frågan. Men som feministisk rörelse vet jag inte om just Sverige är något föregångsland när det handlar om aktivism kopplat till mat och ätande. Fettaktivismen som vi kan se till exempel i USA är ju ännu något av ett embryo i Sverige och mainstream-feminismen verkar inte närma sig anorexi- och bulimifrågan ur något annat perspektiv än det klassiska – stackars dem, låt oss förebygga detta genom att tala om utseendeideal. Jag tror att det är enorm kraft, ilska och energi, som svensk feministisk rörelse verkligen skulle behöva idag, som går till spillo. Men å andra sidan är jag starkt övertygad om att allt har sin tid. Snart är det dags för oss fantastiska feta, arga anorektiska och begåvade bulimiker att sätta agendan ett tag. Jag tror att det kommer att röra om en del. Alla är ju berörda – alla har en kropp och alla äter. Så likt sexualitetsfrågan tror jag att mat- och ätandefrågan är sprängstoff.

Din text handlar om behovet av en feministisk politisering av ätstörningar. Du arbetar som kurator. Vad ser du för behov hos personalgrupper som jobbar behandlande med människor med ätstörningar? Och vilka konsekvenser skulle en ökad politisering kunna ge?

- Jag har faktiskt aldrig fattat hur en som behandlare kan undvika att ha ett politiskt perspektiv på sitt arbete. Men jag har ju fattat att så är fallet för många, att de väljer att tänka att politik inte hör hemma i behandlingsrummet. Men själva behandlingsrummet är ju i sig politik! Och klientens problem och livssituation existerar ju inte i en liten bubbla befriad från klass, kön, etnicitet, sexualitet osv. Jag oroas ibland lite av den alltmer beteendeinriktade behandlingen ur just ett politiskt perspektiv. Inte för att den traditionella psykoanalytiska/psykodynamiska teorin varit någon politisk arena direkt heller, men där har åtminstone begrepp som kön och sexualitet funnits med, om än i en brutalt normativ form förstås. Jag ängslas dock över ändra-beteende-och-tankesätts-trenden eftersom den dels kan bli än mer skuldbeläggande men också kamouflera ursprunget till personens svårigheter. Om vi behandlar till exempel ätstörningar som en felhandling/feltanke enkom så missar vi så mycket annat som borde kunna få plats i behandlingsrummet. Kanske är det också förklaringen till att så många som ”tillfrisknat” från ätstörningar inte upplever sig må speciellt bra. Ibland till och med sämre. Jag önskar verkligen att behandlare på alla nivåer ska våga ha ett politiskt öga, dels på klienternas livsöden, men framför allt på sin egen verksamhet. Varför ser den ut som den gör? Vilka teorier har formulerat mina behandlingsmetoder och vilka representationer av människor har fått vara med i den formuleringen? Finns det alternativ till de perspektiv jag använder idag, och vem vinner i så fall på att dessa hålls i dunkel?

Intervjun ursprungligen gjord an Mika Nielsen för QMK, publicerad den 31 juli 2011.
Twitter
  • Bloggen Judy K utlyser tävling med Ätstört som pris!
    http://t.co/waq16nXg
    2011/11/07 14:48
  • "Antologin som helhet förmedlar ilska och stridslystenhet. En vilja att fortsätta störa, beröra och förändra":
    http://t.co/RqRi8WWW
    2011/10/17 15:01
  • Kul! RT @isprinsen: Skriver i @fempers om Ätstört @kroppochatande
    http://t.co/RyN4OLBc
    2011/10/15 08:45
  • boken sålde visst slut under bokmässan men fler böcker ska ha kommit ner för bara några timmar sedan. Att så många velat läsa - fantastiskt!
    2011/09/24 02:09
  • snart kommer boken, vi räknar dagarna! Under tiden kan du läsa intervjuer, skribenternas presentationer, tack m.m. på
    http://t.co/TEegr9x
    2011/08/23 10:43